att iscensätta punk

- Ska jag ta med mig någonting till Göteborg?
- Nä vad skulle det vara? En sovsäck kanske.
- Just det ja, var ska vi sova?
- Jag vet inte, men jag tänker att A har en 4a och sen så bor ju B och C i götet. Så det löser sig.
- Men då finns det säkert en filt eller nåt, jag struntar i sovsäck..
- Ja det lär det ju finnas.
- Jag ska åka i det jag har och inte ta med mig någonting.
- Det är punk.
- Ja. Och sen ska jag ta med mig deo och rena underkläder i smyg.

det eviga öldrickandet

Det finns en bar jag besökt tre gånger i år. Första gången initierade jag Sanning eller konsekvens med mina kursare och fick ur dem galet smaskiga historier. Jag drog in konsekvensen Kyss valfri person runt bordet, vilket självklart var ett slugt drag från min sida för att få heterotjejerna att hångla med mig. I love me.
Andra gången gav jag mig in i någonting som inte kändes avslutat även om det borde ha varit det. Så det började om, en gång till. Vilket jag inte på något sätt ångrar. Jag skickade ett sms till Reb med texten "Jag hånglar med X. Jag är så dum. Nästa gång hen krossar mitt hjärta, tyck inte synd om mig. Säg bara 'vad var det jag sa' och bjud mig på en öl." Nu har Reb bjudit på vodka istället men inte sagt "vad var det jag sa" för hen är större än så. I love Reb.
Tredje gången var jag där med en flock indiepopare och kände mig hälsosamt asexuell, stupfull och lycklig. Det förekom en synth och relativt falsk sång. Det var även många kloka ord om kärlek. I love Cecilia.