Och här sitter jag alldeles ensam

Igår när satt jag på bussen och tänkte på att det finns blott två personer i hela världen som gör mig lite blyg så ringde en av de två. Jag blev helt ställd och satt mest och rodnade hela samtalet, men jag tror inte att hon genomskådade mig.

Jag håller på att färga håret för jag har en träff idag och jag har hört att det är viktigt att vara snygg för att snärja folk. Ytlighet über alles.

Dessutom: jag har insett att jag i min yrkesroll fullständigt saknar minsta tillstymmelse till moral och att jag agerar fullkomligt förkastligt. Jag borde få sparken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback